100.000 ord i minuten

Det som krävs är
att det skall gå snabbt,
tungan skall fladdra snabbare än
benen på en 100 meterslöpare
för detta är inte blott ett hundrameterslopp
detta är ett 100.000 ordslopp
där vinnaren är den som bränner av 300.000 ord
utan att staka sig
och får in
flest rimm och roliga formuleringar
detta är inte känslornas parad
(som man skulle kunna tro)
utan en uppvisning i ren uthållighet
och även om folk inte riktigt förstår
(visst det är sammhällskritik
där ordet ”barnarbete” är det mest populära)
så höjer publiken det till skyarna
till 25
över 21

En enda fråga

Översteprästeliga domare
jag bugar mig inför dig
ibland tänker jag att det kanske är
för sista gången.

Konungason och alltings upphov
inför dig knäfaller jag
ser upp till dig med ödmjuka ögon
en enda fråga har jag.

Frågan är inte enkel
men jag tror att du vill svara
om inte annat så är det en fråga
som jag måste ställa.

Och jag ber om ett svar.

Om du var lammet som blev slaktat
offret som skulle lösa människan
från syndabockstänkande och dömande
den som gjorde vatten till vin
reste lama upp, och löste stumma tungor

Om du är människosonen
om du är Gudasonen

Om du är den som skickade ut oss i världen
skringrade oss som agnar för vinden
om du är den som alltid skulle vara med oss
och sända din hjälpare till jorden

Var är du?
Du som har gjort allt detta.
Varför ser inte mina ögon om du kan öppna dem?
Varför talar inte min tunga om du kan lösa den?
Varför vill inte mina ben röra sig ifall du kan resa mig upp?
Varför misströstar jag och tvivlar när allt jag vill är att tro?
Varför skänker du mig inte trons gåva när jag ber om den?

Förlåt.
Det blev visst lite mer än en fråga.

Sann ensamhet

Det finns så mycket som
som jag inte kan dela med någon.
Så mycket som ingen skulle förstå
vidden av och betydelsen av
för mig.

Det som väcker känslor inuti
det som jag så gärna skulle vilja visa.
Så att ni kunde se in i min värld
och förstå vad det är som är
min passion.

Det är sann ensamhet
att äga intressen som ingen annan delar
det är sann ensamhet
att ägna tid åt sådant ingen annan intresserar sig för.

Det finns vissa dagar men oftast mörka nätter
då melankoliska toner och underliga intressen
dominerar timmarna som sakta släpar fram
då befinner jag mig i ett tillstånd av,
förnimmer en annalkande känsla och en övertygelse om
att detta är sann ensamhet.

Nattnavelludd

Det kan jag pilla bort från din navel
när du är här hos mig

Ensamma tårar är tyngre än bly på mina axlar
tårar på din axel lättar själen

Vaket tillstånd om natten bygger upp för katastrof
vanans makt är stark

Jag vill sova tryggt och vakna till en ny morgondag
jag kan inte sova längre

Ögonen vill inte stängas för de vill ta del av hela livet
de är rädda för att missa något

Huvudvärk och oro går hand i hand, tänk om det inte är slut?
allt är ett rusande tillbaks, tillbaks.

Alltid tillbaks
men om du finns där
så kan jag rusa
tillbaks.

Historia skrivs i realtid

Det finns stunder som andas
episk betydelse för framtiden
hoppfulla dagar som speglar
ett negativ till dåtida nederlag.

Det är skönt att inte överge
skeppet förrän det faktiskt sjunkit
och inte bara kaptenen skall
få stå där själv med ansvaret.

Pumpa läns,
vi kan rädda henne!

Kannibalism

Du och jag är som gjorda för kannibalism
det är nämligen utvecklad vegetarianism

Jag står för jakten
om du sköter slakten

Du får kroppen
bara jag får gotta mig med knoppen

I huvudskålen kan jag laga soppa
Däruti kan du dina köttstycken doppa

För människor är inte djur
och det är ju ändå tur

Jag önskar bort

Inatt önskar jag bort saker
jag önskar bort
önskar bort
huvudvärk
svek
och tårar

Jag önskar bort
smärta
och
kvalfyllda känslor

Jag önskar bort
allt ondskefullt
och allt tvivel
jag önskar bort
önskar bort.

Det är synd om vargen

Jag skall berätta en saga för er.
Det var en gång tre små grisar som alla byggde tre hus.
Djupt in i den mörka skogen byggdes de.
Två var väldigt dåliga men ett var välbyggt.

En dag kom där en liten flicka med en röd luva
knuten kring huvudet. På andra sidan det stora havet
kallades hon “den lilla röda ridluvan” men här hemma
fick Rödluvan räcka gott.
Hon hade med sig vin till mormor som bodde i den
mörka skogen.

I skogen fanns också en pojke som vallade får,
han ropade ständigt “vargen kommer, vargen kommer”
även om det inte kom någon varg.
Ingen lyssnade längre på honom.

En tidig aprilmorgon spelades en mystisk melodi
av skogens fåglar…
Det var dagen då vargen kom.

Till en början blev han lite förbryllad,
detta var inte likt någon annan skog han hade besökt.
Så mycket att äta på en och samma plats,
han behövde aldrig mer gå hungrig,
var detta paradiset?

Han åt upp två små grisar, fyra får och tog sen en lite tupplur.
Därefter åt han upp både rödluvan och hennes mormor.
Han blev jättemätt.
Men glädjen blev dock kortvarig.

Plötsligt fann han sig kokande i en gryta,
han hade försökt äta upp den tredje lilla grisen,
därefter kastade bamse upp honom i ett träd
och en jägare sköt honom, skar upp hans mage
och tömde ut allt han hade ätit.

Trots att han åt upp många oskyldiga
små och säkerligen söta varelser, grisarna,
fåren, Rödluvan och mormor.
Så är det väl ändå lite synd om vargen?

Jämkandets gräns

Passar man inte in så passar man inte in
och efter allt för lång tid av försök
att passa in
så kan det vara tid att ge upp
i en obstinat kapitulation

Värdekonsoler kan inte bedöma
din lycka och glädje
livsförsök
är allt som räknas
ickedömande vänds så ofta till sin motsats

Passar man inte in så passar man inte in
och kan de, som passar in, inte
förstå det
så låt dem stå där med sin oförståelse

Tystnadens ro

jag har inget silver kvar
det återstår endast guld
värmen som jag gav
är nu förbytt till skuld

jag är lämnad ensam här
och glömd min kära är
tungan fastnar i gommen
min strupe dras samman

inget ljud skall längre ljuda
ingen förstörelse utgå från mig
jag skall bara stilla vara
stum som marken en sommardag

kära kaktus, du river mig
jag frestas igen och igen att ta på dig
jag vill fånga en flyktig silvertråd
räds tystnadens gyllene skål

i vintertid väntar död på liv
och alla dårar söker sinnesfrid
vansinniga skrik har svårt att finna
tystnadens ro i stillhetens land