Det är synd om vargen

Jag skall berätta en saga för er.
Det var en gång tre små grisar som alla byggde tre hus.
Djupt in i den mörka skogen byggdes de.
Två var väldigt dåliga men ett var välbyggt.

En dag kom där en liten flicka med en röd luva
knuten kring huvudet. På andra sidan det stora havet
kallades hon “den lilla röda ridluvan” men här hemma
fick Rödluvan räcka gott.
Hon hade med sig vin till mormor som bodde i den
mörka skogen.

I skogen fanns också en pojke som vallade får,
han ropade ständigt “vargen kommer, vargen kommer”
även om det inte kom någon varg.
Ingen lyssnade längre på honom.

En tidig aprilmorgon spelades en mystisk melodi
av skogens fåglar…
Det var dagen då vargen kom.

Till en början blev han lite förbryllad,
detta var inte likt någon annan skog han hade besökt.
Så mycket att äta på en och samma plats,
han behövde aldrig mer gå hungrig,
var detta paradiset?

Han åt upp två små grisar, fyra får och tog sen en lite tupplur.
Därefter åt han upp både rödluvan och hennes mormor.
Han blev jättemätt.
Men glädjen blev dock kortvarig.

Plötsligt fann han sig kokande i en gryta,
han hade försökt äta upp den tredje lilla grisen,
därefter kastade bamse upp honom i ett träd
och en jägare sköt honom, skar upp hans mage
och tömde ut allt han hade ätit.

Trots att han åt upp många oskyldiga
små och säkerligen söta varelser, grisarna,
fåren, Rödluvan och mormor.
Så är det väl ändå lite synd om vargen?

Tystnadens ro

jag har inget silver kvar
det återstår endast guld
värmen som jag gav
är nu förbytt till skuld

jag är lämnad ensam här
och glömd min kära är
tungan fastnar i gommen
min strupe dras samman

inget ljud skall längre ljuda
ingen förstörelse utgå från mig
jag skall bara stilla vara
stum som marken en sommardag

kära kaktus, du river mig
jag frestas igen och igen att ta på dig
jag vill fånga en flyktig silvertråd
räds tystnadens gyllene skål

i vintertid väntar död på liv
och alla dårar söker sinnesfrid
vansinniga skrik har svårt att finna
tystnadens ro i stillhetens land

Svärd i magen

Svärdet dras ur skidan,
snabbt,
uppspärrade ögon och stirrande blickar

Tre stick senare
tre döende
döden flåsar dig i nacken
endast fem språng bort.

Älska dina vänner,
HATA DINA FIENDER!

Pang, pang och pangpangpang
stepdans med svärd i hand.

Hjärtats slag ackompanjeras
av stumma kroppar som slår i marken.
Döden är en värdig fiende
när krig är vägen till fred.
Varför inte dela ut Nobels krigspris?

Duns duns duns, dansen går vidare.
Hata dina ovänner.

Svärd i magen,
svärd i magen!

Älska dina fiender

Svärd i magen,
svärd i magen!

Valstakt,
dolk vänster svärd höger
älska dina fiender

Svärd i magen,
Svärd i magen!

Kadaverfall linjedans
bred front
stöt stöt stöt
tap, tap
tapptaptapptapptap.

Över bordet, in i köket
grytskölden skångrar,
ett, två, tre, fyr, fem…

Många män med liv i hand
våra liv i deras händer
om du sade:
älska dina fiender?

Svärd i magen,
Svärd i magen!

Blod på tapp
i nyöppnad restaurang
svärd i magen,
grannfejd, älska dina vänner
HATA DINA VÄNNER!

svärd i magen,
Svärd i magen!

Ett två,
sving, smäll, hopp, bord, stol
huvud, golv, svärd i magen,
Blodhundsskall, slut på livet,
dans, dans, dans…

Svärd i magen,
Svärd i magen!