Ljuset

Är du rädd för ljuset lille vän?
var inte det.
var inte det…
Nej jag bländas inte av dig jag lovar
Nej…
Ja, det är bra du kan komma ut
du får vara här, du behöver inte vara ensam

Mörkret är tröstande
Mörkret är betryggande
Mörkret visar inga konturer
I mörkret flyter allt ihop
I mörkret är vi alla likadana

I ljuset kastas skuggor
I ljuset syns själens speglar
I ljuset kan jag spegla mig i dig

I ljuset syns det vem jag är
I ljuset syns det vem jag är

Söndag

Denna dag har verkligen varit en vilodag. Jag har inte gjort mycket alls idag utan har bara tagit det lugnt. Varit ute och sprungit lite, tittat på film och lite Starcraft. Nästa vecka börjar nog skolan på allvar här i Glimåkra tror jag. Skall bli spännande att se vad det kommer innebära och hur mycket man kommer få att göra. Än så länge känns det inte riktigt som om vi har kommit igång.

Håller på att läsa en väldigt intressant bok för tillfället ”Boken om kyrkogården” av Samko Tale. Fick låna den av en av mina lärare här på skolan. Den är väldigt speciell då författaren har skrivit den som om han vore utvecklingsstörd. Den är väldigt svår att beskriva och är säkert inget för de flesta men jag blev förälskad i den med en gång. Lite svårläst och trots att den bara är 150 sidor lång känns det som om det kommer ta ett tag att läsa igenom den.

Annars kolla in www.sc2gg.com för mitt senaste beroende och jag kan även rekommendera filmen Reservoir Dogs av Quentin Tarrantino. Vidare sitter jag och lyssnar på Yes och deras skiva Time and a word. Verkar vara mycket bra och jag har något av en 70-tals progg renässans återigen.

Ny plats, en ny tid, ett nytt liv

Intrycken är många, så många att det är svårt att uttrycka dem. Kategoriseringsprocessen i hjärnan går på högvarv och jag behöver sova nu. Så ut med det. Rensa ut systemet och starta om för en ny dag imorgon. Sömnen befriar mig när jag somnar in. Tankarna får härja fritt utan att jag behöver ta någon notis om dem eller bry dem med mitt medvetande. De får leka som de vill och jag behöver inte minnas bearbetningsprocessen.

Detta lilla inlägg är nog en enda hyllning till sömnen tror jag.

Godnatt

FRA och hemlöshet

Det är ett väldigt liv om FRA lagen och dess intrång på den personliga integriteten. Helt plötsligt så är varje vanlig Svensson utsatt för hemspionage. Självklart blir vi upprörda, för detta är ju verkligen skandal! Ja det är skandal men en intressant parallell berättades för mig idag…

Hemlösa personer som det finns gott av i våra stora städer har alltid haft intrång i sin personliga integritet. Att inte ha ett hem med en dörr att låsa om sig gör att man aldrig kan känna sig trygg. Utan tak över huvudet och persienner att dra för blottas hela livet. Varför är det så svårt att se våran nästa? Varför är det först när vi själva blir utsatta som vi reagerar? Varför bryr vi oss inte om alla orättvisor i samhället?

Lagrad tid

Toner svävar in i mina öron
de bygger bo i mitt huvud
rumsterar runt och drar fram gamla dammiga foton
”titta, titta vad jag hittade”
Jag ler lite snett genom ena mungipan
men börjar snart att gråta.
Jag blir så lätt påmind om gamla tider
så lätt sentimental när jag sitter här och avnjuter lagrad tid
här sitter jag och lyssnar på lagrad tid.

Ibland blir jag imponerad
av gamla tiders genidrag
Andra gånger ser jag bara tragiska resultat
av goda försök men som totalt misslyckats
En svunnen tids skicklighet
når mina öron när jag avnjuter lagrad tid
Jag lyssnar på lagrad tid för att fördriva den tid som är nu
så att den tid som skall komma inte känns så långt borta.

Tack.

I söder ligger Skåne…

och i skåne ligger Glimåkra och i Glimåkra ligger en folkhögskola där jag snart börjar. Den 20:e Augusti bär det av och väl där skall jag gå en skrivarlinje. Förväntningarna är rätt höga får jag erkänna och jag känner mig faktiskt rätt förberredd. Det skall bli gött att komma iväg och få lite perspektiv på saker och ting. Alltid nyttigt.

Ser du mig?
Jag är inte så bra som jag skulle kunna vara
Ser du mig?
Frustration är nog bara början är jag rädd
Ser du mig?
Jag väljer mina strider med omsorg nuförtiden
Ser du mig?
Jag förtjänar bättre än såhär, jag vet det nu
Jag är här
Men det verkar inte spela någon roll längre
Jag är här
Men jag är transparent och betydelselös
Jag är här
Men snart är jag inte kvar längre, jag försvinner nu
För jag förtjänar bättre
Förlåt mig mitt misstag

Bedrövelse

När solen går ner
när jag känner mig ensam
när jag är ensam
smyger den sig på, bedrövelsen

Besvikelser hopas
och ljust hopp fördunklas
föreställningar faller
min närmsta vän är bedrövelsen

I bedrövelsens skugga
varje skratt påklistrat
varje vänligt ord obesvarat
varje blick isande, genomträngande
uppmuntran ett obarmhärtigt ok

Bedrövad är jag
men är bedrövelsen jag?