Tysta väggar

Det är inte så att jag har något problem med lidandet i sig
det är inget lidandets problem
Problemet har sin rot i tron
tron på en Gud som vandrade på jorden, helade, värmde, närde,
sökte, omvände, lärde…
Tron på Jesus Kristus som världens frälsare

Blickar upp mot himlen
denna tysta vägg
ropar ut min nöd dag som natt
stirrar ut i tystnaden

tron på en Gud som skall få stenarna att ropa om inte vi gör det
tron på en Gud som sänder sina änglar
en Gud som inte bara är en urmakare som sätter igång maskineriet

Virvlar av sjunkande ankaren drar mig ned
på botten återfinns tusentals avfallna syskon
skall jag sälla mig till dem?

Skall jag följa mitt Sverige i sekulariseringen
skall jag sluta cirkeln, från otro till tro och tillbaks igen?

Jag ropar om helande för mig själv
och himlen är klart blå
jag ropar om helande för de omkring mig
och himlen är klart blå
jag ropar om ledning i mörkret, att du skall vara lyktan för mina fötter
och himlen är klart blå

tron på en Gud som lät Tomas se men önskar mig ovisshetens salighet
tron på en Gud som har gjort många fruktansvärda ting
är det du som leder mig ut i öknen?

Hur skall jag kunna fly för din blick? Vart skulle jag gömma mig?
om jag sitter eller står så vet du det Herre.

Då känner du också min smärta, mina hinder.
Vill du att jag skall lida som du lidit?
mitt lidande är så långt från ditt lidande.
Men jag vill inte vara som dårarna,
för de är inte bara dårar i världens ögon, de är dårar
även i dina ögon.

Men vad vet jag om Guden som ingen människa kan se utan att förgå
och vad kan jag säga om Herren som är större än det oändliga?
Hur kan jag förstå det ofattbara?

Det är inte ett problem i förståelse, jag har redan kapitulerat för alltings komplexitet
allt jag vill är att du skänker mig tro
att jag, i enlighet med Johannes önskan, skall höra glädjebudskapet och tro
att diskrepansen mellan ditt ord och världen mina ögon ser inte skall vara så stor
att kraftgärningarnas man inte skall vara omöjlig att tro på
att tron verkligen skall gå förbi alla gränser
teologin skall vara ett ärligt sökande efter sanning
inte ett bekräftande av redan satta föreställningar.

Skatten har du lagt i bräckliga lerkärl
mitt lerkärl är fyllt med mögel
men krossa mig inte o Herre i ditt heliga ursinne
utan tvätta mig ren och fyll mig med färskt vatten

Blickar upp mot himlen
denna tysta vägg
ropar ut min nöd dag som natt
stirrar ut i tystnaden

Finns du där ute och vill svara
är det bara mitt hjärta som är förstockat?

Anden skall förnya oss
rymmer mitt hjärta fortfarande din helighet?
anden suckar böner utan ord
längtar efter din närvaro
hur kan de heliga och syndiga vistas på samma plats
om du avskyr synden så?

Är det eld som skall rena mig till slut?
Kommer en tid av större lidanden för mig att gå igenom
en helig eld som förtär allt det mörka och polerar till stillhet

hur många dagar måste jag fasta
innan du uppenbarar dig för mig i en hallucinatorisk vision?

O Herre låt mig se din storhet
och stäng min stora mun
låt mig skämmas över mina ord
när du förlåter mig allt